{"id":4,"date":"2020-02-11T06:35:28","date_gmt":"2020-02-11T06:35:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/?p=4"},"modified":"2020-02-11T06:35:28","modified_gmt":"2020-02-11T06:35:28","slug":"historian-om-geometri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/2020\/02\/11\/historian-om-geometri\/","title":{"rendered":"Historian om geometri"},"content":{"rendered":"

Geometri \u00e4r en del av matematiken som anv\u00e4nds f\u00f6r att kunna r\u00e4kna ut area, volym och omkrets. Den f\u00f6rsta formen av geometri anv\u00e4ndes redan i Babylonien och Egypten runt 3 000 \u00e5r innan Kristus. Den skapades f\u00f6r att fr\u00e4mst kunna anv\u00e4ndas under konstruktion och astronomi, men \u00e4ven andra sorters hantverk. De allra f\u00f6rsta skrifterna som handlade om geometri skrevs av Rhind Papyrus och Moscow Papyrus som kom fr\u00e5n Egypten.<\/p>\n

Flera babyloniska tavlor som \u00e4r gjorda av lera, ger bevis p\u00e5 geometrins l\u00e5nga och rika historia. I Egypten fanns det \u00e4ven m\u00e5nga tidiga varianter av solklockor som endast kunnat byggas med hj\u00e4lp av geometrin. Medan det finns m\u00e5nga bevis f\u00f6r att geometrin har funnits l\u00e4ngre, finns det ingen kunskap om n\u00e4r exakt den kom till. Det enda vi vet med s\u00e4kerhet \u00e4r att den har funnits med sedan en v\u00e4ldigt l\u00e5ng tid.<\/p>\n

\"Historian<\/p>\n

Utvecklingen genom tiden<\/h2>\n

Det var i Grekland som geometrin fortsatte att v\u00e4xa och byggde sig vidare till den utvecklade metod det \u00e4r idag. Thales Miletus anv\u00e4nde kunskapen f\u00f6r att exempelvis kunna m\u00e4ta avst\u00e5nd mellan skepp och land. Pythagoras var den som utvecklade Pythagoras sats som \u00e4r en viktig del av geometrin. Detta \u00e4r dock inte bekr\u00e4ftat eftersom Pythagoras sats \u00e4r en teori som har funnits v\u00e4ldigt l\u00e4nge och det finns inte bevis f\u00f6r att han skulle vara den f\u00f6rsta.<\/p>\n

En av de viktigaste personerna i geometrins utveckling var Eudoxus. Han uppfann en metod som gjorde det m\u00f6jligt att r\u00e4kna ut b\u00e5de volym och area p\u00e5 kurviga siffror. Det i sig skapade en teori i att kunna undvika om\u00e4ttliga storlekar. Euclid var n\u00e4sta person som skapade framg\u00e5ngar och \u00e4r k\u00e4nd genom sin bok Elements som inneh\u00e5ller flera matematiska metoder som fortfarande anv\u00e4nds idag. Han fortsatte arbeta p\u00e5 boken hela livet och gjorde den till ett logiskt ramverk.<\/p>\n

Under 1700-talet framkom tv\u00e5 nya metoder inom geometrin. De kallades f\u00f6r analytisk geometri och ekvationer som togs fram av Rene Descartes och Pierre de Fermat. Med dessa metoder gick det att utveckla kalkyler och fysik som anv\u00e4nds inom vetenskapen. Utvecklingen i geometri fortsatte \u00e4ven under 1900-talet d\u00e5 non-Euclidean geometrier kom fram. Vi studerar fortfarande geometri idag och utvecklar den gamla l\u00e4ran till flera nya metoder medan vi h\u00e5ller oss kvar i den gamla grunden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Geometri \u00e4r en del av matematiken som anv\u00e4nds f\u00f6r att kunna r\u00e4kna ut area, volym och omkrets. Den f\u00f6rsta formen av geometri anv\u00e4ndes redan i Babylonien och Egypten runt 3 000 \u00e5r innan Kristus. Den skapades f\u00f6r att fr\u00e4mst kunna anv\u00e4ndas under konstruktion och astronomi, men \u00e4ven andra sorters hantverk. De allra f\u00f6rsta skrifterna som […]<\/p>\n","protected":false},"author":1290,"featured_media":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1290"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4\/revisions\/5"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}