{"id":10,"date":"2020-02-11T10:17:02","date_gmt":"2020-02-11T10:17:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/?p=10"},"modified":"2020-02-11T10:17:02","modified_gmt":"2020-02-11T10:17:02","slug":"fakta-om-algebra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/2020\/02\/11\/fakta-om-algebra\/","title":{"rendered":"Fakta om algebra"},"content":{"rendered":"<p>Algebra kommer fr\u00e5n arabiskan och betyder &#8221;\u00e5terf\u00f6rening&#8221; eller &#8221;koppling&#8221;. Det \u00e4r en del av matematiken som kan sammanfattas som en metod f\u00f6r att med hj\u00e4lp av variabler teckna olika matematiska uttryck. Ofta dyker algebran upp i ekvationer och formler och kan f\u00e5 fram ok\u00e4nda siffror genom att utl\u00e4sa de \u00f6vriga siffrorna i ekvationen. Vissa kallar \u00e4ven algebra f\u00f6r bokstavsr\u00e4kning, eftersom bokst\u00e4ver anv\u00e4nds i ekvationerna i st\u00e4llet f\u00f6r siffror n\u00e4r du r\u00e4knar algebra.<\/p>\n<p>Algebra kan delas in i fyra delar. Element\u00e4r algebra behandlar de reella talen d\u00e4r \u00e4ven symboler anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e5 fram variabler och konstanter. Differentialekvationer som \u00e4r en del av element\u00e4r algebra syftar mer till den matematiska analysen. Abstrakt algebra visar upp strukturer med grupper, kroppar och definierar ringar. Sedan finns det en universell algebra d\u00e4r alla de gemensamma egenskaperna inom algebran studeras tillsammans. Sist finns datoralgebra som kan samla alla algoritmer f\u00f6r symbolisk behandling.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><img loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/fakta_om_algebra_2.jpg\" alt=\"Fakta om algebra\" width=\"640\" height=\"426\" \/><\/p>\n<h2>Algebrans historia<\/h2>\n<p>Algebran har en rik historia och har anv\u00e4nts f\u00f6r att l\u00f6sa matematiska problem sedan l\u00e4nge. Det \u00e4r os\u00e4kert n\u00e4r algebran f\u00f6rst anv\u00e4ndes, men den f\u00f6rsta k\u00e4nda algebraikern vid namn Diofantos kom fr\u00e5n Alexandria och levde under 300-talet e.Kr. P\u00e5 den tiden s\u00e5g inte algebran ut som den g\u00f6r idag, men grunden \u00e4r densamma. Fr\u00e4mst anv\u00e4ndes retorisk algebra som betyder att matematiken f\u00f6rklaras i en l\u00f6pande text. I m\u00e5nga fall kunde man \u00e4ven hitta geometri inne i texterna.<\/p>\n<p>Omkring \u00e5r 825 i Bagdad skapade och namngav den persiske matematikern al-Khwarizmi algoritmen, som \u00e4r en systematisk metod f\u00f6r att l\u00f6sa ett problem som \u00e4r central inom algebran. Under h\u00f6gmedeltiden i Europa utvecklades den matematiska kunskapen tack vare kontakten med araberna som d\u00e5 var framst\u00e5ende matematiker. Under 1500-talet var algebran ett s\u00e4rskilt stort intresse och p\u00e5 1600-talet utvecklades den analytiska geometrin av filosofen Ren\u00e9 Descartes, d\u00e4r algebran anv\u00e4ndes p\u00e5 geometri.<\/p>\n<p>Algebran har utvecklats successivt genom \u00e5ren och har l\u00e5ngsamt blivit den algebra vi k\u00e4nner till idag. F\u00f6rsta g\u00e5ngen som det anv\u00e4ndes algebra i den moderna variationen vi ser idag var under 1500-talet. Den sista stora f\u00f6r\u00e4ndringen var \u00e5r 1824 n\u00e4r norrmannen Niels Henrik Abel genomf\u00f6rde sina f\u00f6rsta arbeten med algebra. Med sitt arbete kunde han l\u00f6sa polynomekvationer som var av en h\u00f6gre grad \u00e4n fyra. Detta skapade fler anv\u00e4ndningsomr\u00e5den f\u00f6r algebran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Algebra kommer fr\u00e5n arabiskan och betyder &#8221;\u00e5terf\u00f6rening&#8221; eller &#8221;koppling&#8221;. Det \u00e4r en del av matematiken som kan sammanfattas som en metod f\u00f6r att med hj\u00e4lp av variabler teckna olika matematiska uttryck. Ofta dyker algebran upp i ekvationer och formler och kan f\u00e5 fram ok\u00e4nda siffror genom att utl\u00e4sa de \u00f6vriga siffrorna i ekvationen. Vissa kallar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1290,"featured_media":9,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1290"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10\/revisions\/11"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.mattenauterna.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}